Tröja

Hej, för er som är mina trognaste läsare så vet ni att jag lagt upp en bild innan på en tröja som jag kanske skulle beställa. Jag var nyss inne på den hemsidan igen och kollade runt och titta vad jag hittade. Massa motiv av Border Collies. Jag gjorde en ny mall och blev väldigt nöjd. Det blev två olika mallar och än så länge tycker jag att den längst till höger är bäst för där får man trycket i mitten av tröjan vilket inte går med den till vänster. Oavsett vilken jag väljer så kommer det stå Matilda Löfgren på framsidan av tröjan.

Här är i alla fall mallen på tröjan, jag vill gärna ha kritik och tips på hur den kan bli bättre. Lägg en kommentar eller skriv till mig på facebook! :)

Apport

Hej, tänkte slänga iväg ett inlägg om var jag och Bonzo ligger i träningen just nu. Eftersom det är tajt för mig att få ihop allt i vardagen just nu så kom jag fram till att det var smartast att fokusera på apportbocken ett tag. Detta kom jag fram till eftersom detta är något man inte kan träna så långvariga stunder i taget och man kan också träna på det var som helst. Jag kan alltså när jag har paus i pluggandet bara sätta mig på golvet och träna några minuter på detta.

Man säger ju att träning ger färdighet och det visar sig mer och mer efter varje pass. Bonzo har börjat hålla apporten längre och jag har till och med lyckats få in att han inte släpper den innan jag säger loss. Jag trodde att det skulle ta längre tid att lära honom detta då han knappt ville ha den i munnen innan men tji fick jag.

Vi kommer fortsätta att träna med apporten ett tag fram över i hopp om att vi kommer kunna det helt sen.

Mycket man vill

Ja det är mycket man vill här i livet, det är drömmen vi vill ha men det är verkligheten man får..

Hade jag kunnat hålla på med allt jag önskar så hade jag anmält mig och Bonzo på en kurs. Jag vet inte hur längesedan det va sedan vi sist deltog i någon kurs men det jag vet är att det var allt för längesedan. Jag saknar det oerhört mycket just nu. Mitt intresse för hund och hundsport växer och växer för varje dag men för varje dag som går får jag mindre och mindre tid till att ägna åt hundsport.

Som det ser ut nu i mitt liv så tränar jag själv 3 gånger i veckan plus en match. Jag är tränare till ett tjejlag som jag tränar en dag i veckan plus match, planering och allt praktiskt. Jag går andra året i gymnasiet vilket är det jobbigaste året och för tillfället har jag väldigt mycket uppsatser och läxor. Jag brukar rida i mon stuga med min kompis Anna som jag mår extremt bra av och så har jag ju Bonzo som egentligen behöver mycket mer träning än jag hinner med.

Alltså mycket att hinna på kort tid, kanske dags att prioritera om!? Att stressa igenom vardagen som jag gör är inte bra för hälsan, det är inte bra för någon. Det kommer ske en förändring i mitt liv men vad jag väljer att plocka bort det får vi se för det vet jag inte själv än heller..

Nu är det läskiga över

Hej bloggen och alla läsare.

Nu är det ett nytt år och nyårsafton och alla raketer är över. Under förra årets nyårsafton reagerade inte Bonzo alls på raketerna han tyckte att livet var frid och fröjd ändå. Därför skänkte jag inte en ända tanke på att raketerna skulle bli ett problem för Bonzo detta året vilket jag kanske skulle gjort. Var Bonzo inomhus och det smällde en raket så sprang han upp på övervåningen och la sig under ett skrivbord. Var vi utomhus när det smällde en raket så slutade han nosa och drog hemåt. Det var aldrig så illa att han började skaka och vägra gå ut.

Det finns olika metoder till att klara av nyårsafton med en rädd hund. Det finns lugnande tabletter som gör hunden slö och trött. Det finns också en dosa som man sätter i vägguttaget som ska lugna ner hunden och får den att vila. Den sista metoden (som jag känner till förutom att skott träna hunden) är en skiva. På denna skivan ska det vara raket ljud. Detta är enligt mig den bästa metoden då du inte bara får en orädd hund för raketer du får också en starkare och mer självsäker hund. Själv hade jag tänkt att köpa denna skivan (när jag hittar den) och träna Bonzo med den.

Som jag nämnt tidigare så var Bonzo väldigt osäker när han var liten. Första gången jag var och hälsade på hans kull så vågade han inte gå ut ur huset när hans syskon flög ut och började busa direkt. Andra gången jag var där vågade han g¨ut men han höll sig precis bredvid dörren under en stol. Efter varje gång så vågade han mer och mer. Detta är anledningen till att jag valde just honom, jag s¨g vilken liten kämpe han var och jag tyckte att han var modig som klarade av allt detta trots att det var så läskigt.

Jag har jobbat mycket med att göra Bonzo stabil och självsäker men det är inget man lyckas helt med på 2 år. Jag har kommit långt och Bonzo växer för varje dag och han har till och med blivit lite för tuff i vissa lägen men man brukar ju säga sådan matte sådan hund ;)